Kunder berättar

Professionell vänskap i lyckat projekt på Svenska Spel

Har du provat att spela på en Vegas-maskin? Det hade inte Joakim Åberg när han blev ansvarig för den delen av Svenska Spels utbud. Men det saknade betydelse – en bra projektledare levererar ändå och lyfter fram sin personal under hela projektet.

Förra året blev han utnämnd till Årets projektledare av Svenska ProjektAkademien. Han prisades bland annat för sitt arbete med ”proaktiv kvalitetssäkring”. Det låter kanske abstrakt men är tvärtom en handfast metod för att checka av projektet under resans gång.

Hur många havererade projekt känner vi inte till? Försenade kolosser med spräckta budgetar och utmattade medarbetare. Joakim Åberg förklarar hur han och hans medarbetare uppfann begreppet.

”I de flesta stora organisationer gör internrevisionen en granskning av projektet i efterhand. Då ingår en lång rad aspekter, till exempel om arbetet har gjorts på rätt sätt, hur medarbetarna har mått under tiden, om ledarskapet har fungerat bra. Revisionsrapporten som man får efteråt är sällan rolig läsning. Det här var dåligt, det där fungerade inte, detta skulle ni ha gjort annorlunda. Det är ju så dags då när projektet är färdigt eller, i värsta fall, har kört fullständigt i diket.”

Det ville Joakim Åberg ändra på. Han begärde att få ta in kvalitetssäkring redan inför projektstart. En extern person som kan granska arbetet i förebyggande syfte. Har vi gjort ordentliga riskanalyser? Så här är planen, är den realistisk? Har vi rätt förutsättningar för att lyckas?

Elisabeth Kamél fanns i hans professionella krets sedan tio år tillbaka. Hon anlitades nu som kvalitetssäkrare och coach och jobbade i Joakim Åbergs Vegas-projekt i tre år.

Med sin metodik gjorde hon det möjligt att upptäcka svagheter som kunde åtgärdas innan det var för sent. Samarbetet föll så väl ut att internrevisionen inte tyckte att det var någon idé att göra någon granskning efteråt. Projektet blev nämligen färdigt tidigare än planerat och kostnaderna landade under budget. Personalen som ingick i projektet mådde bra.

”Det är alltid lätt att vara efterklok. Nu försökte vi vara lite kloka på förhand”, säger Joakim Åberg. ”Det är viktigt att hela tiden lyfta fram alla resultat under resans gång, för alla projekt har faser då det känns som att det inte händer något. Vi lät projektmedarbetarna vara de som bockade av delmålen och såg till att de blev uppmärksammade för det.”

Du har varit på Svenska Spel i åtta år. Det är alltså fortfarande roligt?

”Ja visst. Jag har haft rollen som projektledare i hela mitt yrkesliv. Genom det har jag ständigt lärt mig en massa nya saker, både teknik och nya affärsområden, så även på Svenska Spel. Vegas-projektet varade i fem år. Innan dess ledde jag utvecklingen av alla våra webbplattformar. Den roll jag har nu är faktiskt första gången jag inte projektleder.

Tror du att vissa föds till ledare?

”Man kan nog träna upp sin förmåga att leda, även om man inte har det med sig sedan tidigare. Man skiljer ibland på chefer och ledare. För mig är ledarskap framför allt att vara tillgänglig personligen, även om det kanske är mer tidskrävande. Men det är en jätteviktig aspekt.

Hur är det med dig? Är du född till ledare?

”Ingen aning!”  (Paus) ”Men jo – jag är nog född till ledare! Jag tycker att det är kul med ledarskap, det ligger för mig. Ända sedan skoltiden har jag engagerat mig i att ta rodret, att föra grupper framåt. Jag lägger mycket tid på ideellt ledarskap också. Just nu sitter jag till exempel som ordförande i Gotlands Taxklubb. Jag har inte ens en tax för tillfället! Men det är kul ändå.”

Varför bör man lära känna Elisabeth och ta in henne i sitt projekt?

”Hon är fantastisk med sin fingertoppskänsla för när och hur det är läge att framföra förslag på förbättringar eller förändringar. Sedan har hon en genuin och ärlig tanke om att vilja hjälpa till. Man känner sig sedd, Elisabeth är på riktigt intresserad av att lyfta fram andra människor.

Sedd, hörd och bekräftad – Emma Hermanrud om mentorn och vännen Elisabeth Kamél.

Det är morgon i Seattle på USA:s  västkust. Emma Hermanrud har börjat dagen med att gå upp tidigt och träna, det brukar hon göra. Nu ses vi i ett videomöte för att jag vill veta mer om henne och den mångåriga vänskapen med Elisabeth Kamél. 

Precis som för de flesta blev det senaste året för Emma inte riktigt som planerat. Familjen har bott i Seattle i drygt fyra år och hon har en liten frisersalong i hemmet. Hennes nya satsning på personlig träning och kostrådgivning skulle egentligen ha varit lanserad redan. Hoppet från mångårig salongschef på Björn Axén i Stockholm kunde knappast ha varit större. Men vi börjar från början. Emma Hermanrud har känt Elisabeth Kamél i mer än ett decennium.

”Det började med att jag klippte hennes dotter på salongen”, berättar Emma. ”Sedan blev Elisabeth också kund hos mig. Jag var i ett skede då det hände mycket på jobbet, jag blev chef för trettio frisörer och satt med i ledningsgruppen för Björn Axén-koncernen. Elisabeth frågade mig vid ett tillfälle om jag hade funderat på att skaffa mig en mentor. Det hade jag inte. Men vi pratade vidare om det och gjorde slag i saken. I mer än ett år träffades vi varannan vecka för coachning.”

Elisabeth såg det hon själv inte såg, menar Emma. Framför allt fick hon hjälp med att gå från medarbetare till ledare. Förståelse för hur kommunikation mellan människor fungerar, mellanchefens dilemman – allt presenterat på ett klart och tydligt sätt. Just detta är något som Emma sätter stort värde på.

”Med mig har Elisabeth alltid kommunicerat rakt på, utan att linda in det. Att hela tiden ta ansvar för min egen del  är något som varit genomgående.  Jag får vägledning, men bollen hamnar alltid tillbaka hos mig. Besluten måste jag ju ta själv.”

Under alla åren efter mentorperioden har de sedan följts åt som vänner, och Emma har i sin tur varit till hjälp för Elisabeth på hennes resa. När man vidareutbildar sig behöver man någon att prova kunskaperna emot, inte minst inom personlig utveckling. På det sättet har Emma också fått ta del av mycket som hon inte känt till annars.

Sockerälskande amerikaner blir en utmaning

Innan utlandsflytten studerade Emma hälsorådgivning och psykoterapi på högskolan. Kost och träning har alltid varit en stor passion, men andra saker har fått företräde i yrkeslivet. Under nedstängningen av samhället i och med Corona-viruset fick hon utrymme att tänka, planera och känna efter. Den lilla salongen där hemma finns kvar än så länge, men hon kommer att satsa helhjärtat på sin nya verksamhet. Klienterna finns i de personliga nätverken. Hon har konstaterat att det finns en hel del kulturskillnader mellan Sverige och USA, och nämner bland annat den stora amerikanska kärleken till skräpmat och hierarkin i arbetslivet.

Cirka en gång i månaden byter hon tankar med Elisabeth i ett videosamtal.

”Hon är tjugo år äldre än jag och slutar aldrig att vara nyfiken.  Att få vägledning och kunna luta sig mot hennes erfarenheter och kunskap har hjälpt mig att undvika otaliga misstag, och samtidigt gett en trygghet som gör det lättare att våga när det väl gäller.”

Det finns ett amerikanskt talesätt som fritt översatt säger: Du fyller din kopp tills det rinner över på fatet, det som hamnar på fatet kan du ge till andra. Det är en rätt målande beskrivning av att ta hand om sig själv i första hand. Emma Hermanrud vill helst prestera till max varje gång, och då är den bilden till nytta som en påminnelse.

”Att chilla är inte riktigt min stil. Jag har ett starkt driv i mig, och jag behöver fortfarande öva på den eviga balansen mellan aktivitet och återhämtning. Det har jag och Elisabeth definitivt gemensamt. ”

                                                                                       Text: Jeannette Waax, Skriwa.